Long time no writting
Älskade Pappa, Tiden rinner iväg och jag skriver sällan. Du är i mina tankar men vardagen här i Usa får mig att glömma att du inte finns kvar på jorden. Jag har ett stort avstånd till alla nära och kära i Sverige att jag glömmer skillnaden till avståndet mellan oss. Det gör den hela saknaden mindre än vad den borde vara tror jag. Det är också det som skrämmer mig med tanken på att jag någon dag i framtiden skulle behöva bosätta mig i Sverige. Att jag först då kommer inse att du faktiskt inte finns kvar. Även om det var 6 månader efter din bortgång som jag flyttade hit, så var det ändå snart efter. Jag fick beskedet av att en klass kompis till mig i gymnasiet nyligen somnat in, cancern var även boven i hennes öde. Knappt 30 år blev hon. Även om vi var kompisar en gång i tiden och inte har pratat på över 10 år så är det inget som jag någonsin skulle vilja se någon gå igenom och behöva förlora kampen efter att ha genom lidit det med dig. Mina tankar går till just denna tjej, och
