Födelsedag

I Fredags så fyllde pappa 51 år. Pappas födelsedag blev lugn i år. Lillebror, farmor, farfar och fastrar kom i omgångar. Men det övervägande samtals ämnet var Cancern. Hur varför och vad som ska hända...

Av mig och lillebror så fick pappa fiskedrag och pengar till fiske kort. Jag ska se om jag kan få in en bild av tavlan som jag gjorde för att hänga fiskedragen i. Men de flesta upplägg jag gör här gör jag i från mobilen. 

Att pappa inte får någon luft håller i sig. Han har varit extra dålig de senaste dagarna. Dock är han envis och vill inte in till sjukhuset. Men det blir kanske så illa tvunget. 

Jag har kommit på mig själv med att skratta okontrollerat. Men det är för att jag är rädd och vet inte vilket ben jag ska stå på. Jag tycker att det beteendet är pinsamt. 

Jag är också inne i en period där jag tycker att det är jobbigt att folk frågar hur det är med pappa, hur sjukdomen är just nu. Och jag blir arg när folk säger "att det nog ska bli bra" precis efter att jag berättat att pappa inte kommer bli bättre. Min pappa kommer dö. Folk säger till mig att jag ska hoppas. Men det finns inget sånt hopp kvar. Jag hoppas, det gör jag. Men inte för att han ska överleva utan för att han ska slippa ha ont och att det ska gå snabbt när det är dags. Jag hoppas också att den tid som finns kvar ska vara så fin som möjligt. Och att den ska innehålla så mycket kärlek som möjligt. 

Jag känner att det börjar bli dags att boka ett besök hos kuratorn nu. Jag behöver lätta på mina känslor. 

Jag skulle vilja kunna nå ut till min lillebror, säga till han att jag ser att han inte mår bra. Och att han inte behöver visa sig stark. Säga till han att det är okej att vara ledsen. 

Men just nu så känns det som han har byggt upp en vägg för att skydda sig själv ifrån det onda. Någon som vet hur jag kan nå ut till han? 

Love Milla